Vad är stress?
Det är den ovärderliga och fantastiska mekanism som vi fått för att kunna överleva.
Vid tillfällig stress skärps sinnena. Musklerna spänns, hjärtat slår fortare, andningen blir snabbare, blodsockret stiger och kroppen blir mindre känslig för smärta. Alla funktioner återgår till det normala när stressen avtar och upphört.
Kortvarig stress är nödvändig och bra, men ska därefter följas av återhämtning. Stress behövs för att vi ska kunna prestera och även för att vi ska kunna skydda oss mot faror och hot. Negativ och ohälsosam stress uppstår när det blir ett långvarigt tillstånd utan möjlighet till återhämtning, när man känner olust och upplever att man inte kan påverka sin situation.
Varför blir man stressad?
För många många år sedan levde människan som jägare och samlare på savannen. Då var hjärnans signaler och kroppens stressreaktion ett sätt att skydda våra liv på. När vi stod inför en fara handlade det ofta om att överleva. Stressreaktionerna är ett sätt att förbereda kroppen på strid eller att fly.
Det sympatiska nervsystemet larmar, blodtryck och puls ökar, hjärtat pumpar ut mer blod till musklerna, musklerna spänns, adrenalin produceras, tarmverksamheten avtar, och kroppen förbereder sig på kamp eller flykt.
.png)
Beroende på vilken fara vi står inför behöver kroppen kunna reagera snabbare och prestera mer. Under jägarsamhället kunde faran vara ett rovdjur som dök upp. När faran var över följde återhämtning naturligt. Stressreaktionens syfte är att se till att den fysiska prestationsförmågan motsvarar de krav som hjärnan förväntar sig möta.
I dagens kunskapssamhälle har vi inte dagligen farliga rovdjur att fly ifrån eller slåss mot, men vår hjärna är sig lik och stressreaktion finns inbyggt kvar i vår i kropp.
Med ett modernt samhälle, media, information, digitalitet, artificiell intelligens, mobiler och maskiner är det nu vår hjärna som får arbeta för högtryck medan det förr var kroppen som stod för den största ansträngningen. Idag uteblir ofta återhämtningen i ett ständigt påkopplat samhälle. Höga nivåer av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin blir då kvar i kroppen. Att gå med långvarig stress utan vila och återhämtning kan påverka kroppen negativt på flera sätt.
Vad händer i kroppen vid stress?
Stress kan beskrivas som hjärnans och övriga kroppens reaktion på de krav, utmaningar och påfrestningar som vi utsätts för i olika livssituationer.
Människans prestation, välbefinnande och hälsa påverkas av stress. Tidiga signaler av stress kan vara aggressivitet, trötthet, sömnproblem, irritation, koncentrationssvårigheter och magproblem. Långvarig stress kan till slut leda till sjukdomar.
Vid ständig stress kan den autoimmuna mekanismen bli nedsatt, vilket i slutändan kan öka risken för diabetes. Vid stress ökar kortisolhalten i blodet. Med en långdragen förhöjd kortisolhalt rubbas insulinbalansen, fett lagras vilket resulterar i viktökning. I det långa loppet leder det till metabolt syndrom som i sin tur ökar risk för diabetes. Blodtrycket stiger. Motståndskraften sjunker av stress, det gör att infektioner kan bli utdragna.
Var ska den viktiga och nödvändiga vilan och återhämtningen få plats?
Vad som kan orsaka stress är när upplevda krav inte står i relation till den upplevda förmågan att hantera kraven. Det är varken bra att vara överstimulerad eller understimulerad.
Vi vill göra karriär samtidigt som vi bildar familj, bygger bostad, önskar ett rikt socialt och aktivt liv. Arbete är sällan något att bara gå till, utföra och få betalt för. Känslan av ansvar och flexibilitet ökar på arbetsplatserna, organisation och ekonomi påverkar arbetsmarknaden och i vissa fall ska färre prestera mer.
“Det kan idag vara mer bristen på vila och återhämtning och inte den fysiska och psykiska belastningen i sig som orsakar stress.”
Menar Lundberg och Wentz
Hur kan man hantera och minska stress?
Sättet vi hanterar stress på är individuellt. Det beror på genetiska faktorer, erfarenhet, utveckling och livssituation.
Stabilitet och trygghet de första levnadsåren har inverkan på hälsan resten av livet. Att lära sig känna igen i vilka situationer man upplever stress och hur man reagerar då är ett bra steg för att hantera och minska stressen.
Vi mår bra av att röra på oss och att vara i naturen där vi evolutionärt kommer ifrån. Att andningen påverkar mycket och att vila och återhämtning av alla slag är av stor vikt är bra att känna till. Läs mer om återhämtning genom avspänning, andning och fysisk aktivitet>>
Fysisk kondition och fysisk aktivitet är viktigt för förmågan att hantera stress. Blodkärlen i musklerna vidgas, blodflödet ökar, näringstillförsel blir möjlig och nedbrytningsprodukter sköljs bort.
Arbetsvillkor och inflytande, fysisk återhämtning, din omgivning, sömn, tillhörighet och goda relationer är faktorer att se över.
Vad händer om man inte lyssnar på kroppens signaler?
Långvarig stress betyder påslag i kroppen och kan i sin tur leda till utbrändhet och utmattningsdepression, det vill säga emotionell utmattning och minskad prestation.
Emotionell stress skapas av högt tempo, oro och höga krav, dessa känslor hanterar våra kroppar genom att t.ex höja axlarna. En muskel som kappmuskeln (M. Trapezius som sitter i ryggen övre del) består av muskelfibrer. De små muskelfibrerna i en muskel är de som aktiveras först vid belastning och slappnar av sist vid vila.
Oavbruten belastning av små muskelfibrer under lång tid är skadligt. Finns det inte tillräckligt med tid för vila hinner inte dessa fibrer avaktiveras. Det genererar ett ständigt påslag i muskeln och förbrukar mer energi. Trötthetsignalerna från de små fibrer är för låga för att känna av. Vi märker inte utmattningen i fibrerna i tid vilket kan leda till inflammation och smärta. Fullständig fysisk och mental vila kommer bli nödvändig och problemen kan bli långvariga.
Din livsstil, sättet du tolkar din värld på, vikten av fysisk aktivitet, återhämtning och avslappning i vardagen är avgörande för din hälsa.
Med Exact Move vill vi främja hälsa. Vi utgår från det friska och vill förebygga sjukdom, skada och begränsningar.
Vi har inspirarats av följande forskare och källor när vi tagit fram denna text
Cronlund, K. Swanberg, L.K. Lundberg, U. & Wentz, G. Jurisoo, M. Ekerlid Rydqvist, L. Winroth, J. Wallensten, A.
